Let's freeze this moment

Under sömnlösa nätter där mobilen används som ett rent tidsfördriv händer det ofta att jag efter några timmar kommer på mig själv med att bläddra igenom en gammal klasskompis systers bästa väns pojkväns twitter eller att jag läser om något jag aldrig tidigare har hört talas om och troligen aldrig någonsin kommer att höra talas om igen på Wikipedia. Igår kväll hamnade jag på en blogg vars ägare älskade polaroidbilder och snart satt jag och tittade på youtuberecensioner av dessa söta nyskapelser till polaroidkameror här ovanför med ett väldans ha-begär. Jag såg framför mig en sommar fångad i fysiska bilder. Solnedgångar, glasstrutar och leenden som man kan klistra upp här och var på väggen eller pinna fast på en lina i sitt rum där ett tjugotal radar upp sig bredvid varandra och alla representerar dagar och ögonblick jag vill minnas. Att kunna dokumentera delar av sitt liv på helt ett annat sätt än i alla de tusentals iPhonebilder som trängs i min mobil.