And what's ironic to me, the ones that don't ever leave think that they know
I fredags ställde jag mig framför halva min klass och höll ett argumenterande tal. Tro det eller ej men jag var knappt nervös alls. Det är vid sådana tillfällen som jag inser hur mycket jag faktiskt har utvecklats och växt som person under de senaste åren. Det är faktiskt riktigt häftigt!
Morfar fyller 75 år imorgon och därför firade vi honom i lördags på min familjs traditionella vis; genom att äta tills man blir proppmätt och därefter fika med kakor och tårta. Det var en mysig kväll i alla fall! Resten av min tid den här helgen har gått åt att plugga till min grammatiktenta på onsdag. Usch, vad jag är nervös. Jag längtar faktiskt tills den är avklarad så jag slipper gå och oroa mig som jag gör just nu.